Mar 5

Ränta på ränta på ränta på ränta på ränta….

Inlagt i: räntor

Ränta på ränta ger effektTänkte bara ställa upp några räkneexempel för att ännu en gång visa på den enorma kraften i ett sparande med ränta-på-ränta effekten.

Jag har i exemplen räknat med en årlig avkastning på 10 procent (det är ungefär vad börsen i genomsnitt givit i avkastning de senaste 50 åren). De angivna beloppen är före skatt.

Framförallt hoppas jag att ungdomar läser och tar till sig detta.

 

Räkneexempel 1
Du börjar spara 1000 kr/månad när du är 20 år gammal i exempelvis aktier eller fonder.
Den årliga avkastningen är 10%.
Du sparar i 30 år.
Detta skulle innebära att du på din 50-årsdag kan plocka ut 2 279 325 kr!

Räkneexempel 2
Du börjar spara 500 kr/månad när du är 20 år gammal i exempelvis aktier eller fonder.
Den årliga avkastningen är 10%.
Du sparar i 45 år.
Detta skulle innebära att du på din 65-årsdag kan gå i pension med 5 284 928 kr extra på fickan!

Räkneexempel 3
Du börjar spara 1000 kr/månad när du är 20 år gammal i exempelvis aktier eller fonder.
Den årliga avkastningen är 10%.
Du sparar i 45 år.
Detta skulle innebära att du på din 65-årsdag kan gå i pension med 10 569 856 kr extra på fickan!

Räkneexempel 4
Du börjar spara 500 kr/månad när du är 25 år gammal i exempelvis aktier eller fonder.
Den årliga avkastningen är 10%.
Du sparar i 20 år.
Detta skulle innebära att du på din 45-årsdag kan plocka ut 382 848 kr!

Räkneexempel 5
Du börjar spara 2000 kr/månad när du är 30 år gammal i exempelvis aktier eller fonder.
Den årliga avkastningen är 10%.
Du sparar i 35 år.
Detta skulle innebära att du på din 65-årsdag kan gå i pension med 7 656 553 kr extra på fickan!

 

Det lönar sig att spara! Valet är ditt!

Kommentarer: 6 » Etiketter:
Feb 23

JAK-banken inte så bra som man säger

Inlagt i: banker, räntor

I dessa tider när storbankerna (med all rätt) får utstå en hel del kritik, öppnas naturligtvis marknaden för uppstickare av alla de slag.

En av dessa är den medlemsägda JAK-banken, som funnits sedan 1965, men i tider som dessa blommar upp. Här lovar man guld och gröna skogar och lån utan ränta. Låter det konstigt? Det är konstigt! Och dessutom inte helt sant.

JAK Medlemsbank är en kooperativ bank, dvs en ekonomisk förening som innehar banktillstånd och säger sig visa att det går att driva en bankverksamhet som inte bygger på räntor. Detta är förvisso sant, men det det finns däremot en mängd andra avgifter och måsten.

FÖRST OCH FRÄMST
måste du varje månad spara lika mycket som du betalar av på ditt medlemslån. Kan vara en aning tungt för många av oss. Du får du ingen ränta på ditt sparande och du betalar ingen ränta för de lån du tar. Däremot betalar du en lånekostnad som skall täcka JAK:s administrativa kostnader. Lånekostnaden är 3% på aktuell skuld för lån med säkerhet och 4,5% för lån utan säkerhet.

DESSUTOM
måste du i samband med att du lånar deponera en låneinsats på 6% av lånebeloppet. Låneinsatsen får du tillbaka när lånet är betalt.

DESSUTOM
betalar du 200 kr i en grundinsats till JAK Medlemsbank.

DESSUTOM
betalar du så länge du är medlem en medlemsavgift på 250 kr per år.

DESSUTOM
blir man uppmanad att pensionsspara i JAK-banken med motiveringen:
”Ditt bundna sparande är under tiden pengarna finns hos JAK inte utsatt för någon spekulation. Det du har sparat under åren är det du får ut, varken mer eller mindre. Dina vanliga pensionsfonder är placerade i olika aktier eller andra finansiella produkter och kan därmed minska då börsen går dåligt.”

Goddag yxskaft!
Då vore det kanske bättre att amortera ner lånen istället för att spara pengar utan någon som helst avkastning?

Kommentarer: 1 » Etiketter: , , , ,
Feb 16

Skillnaden mellan vanlig och effektiv ränta

Inlagt i: räntor

Effektiv räntaRänta är den kostnad exklusive avgifter en låntagare betalar för att få låna pengar. Vanligtvis anges ränta i procent per år. I ekonomiska sammanhang talas ibland om nominell- eller realränta och avser då ränta med justering för inflation. Gällande banker förekommer begreppet räntenetto vilket är bankernas marginal eller skillnaden mellan inlåningsränta (sparande) och utlåningsränta.

Effektiv ränta i ekonomiska sammanhang innebär att hänsyn tas till ”ränta på ränta” samt eventuella utdelningar eller andra avvikelser.

Den effektiva räntan i kreditsammanhang innebär ungefär motsvarande och är framtagen av konsumentverket som ett standardiserat sätt att jämföra årskostnaden för lån- och kreditprodukter. Den stora skillnaden mot ”vanlig” ränta är att alla kostnader tas med samt att hänsyn tas till återbetalningsupplägget. Många betalningar och kort löptid ger generellt en högre effektiv ränta. Det är dessutom så att i princip alla kreditgivare har någon form av uppläggningsavgift för själva handläggningskostnaden och ju kortare tid denna slås ut på, desto högre effektiv ränta.

Att använda effektiv ränta som ett absolut mått på kostnaden blir ofta missvisande, mer så ju kortare krediten är. Effektiv ränta är nämligen alltid beräknad per år, och om då krediten är kortare än ett år multipliceras kostnaden men inte lånebeloppet.

 

Förklaring av effektiv ränta

För att jämföra olika låns avgifter använder man sig av effektiv ränta.

Om avgiften är 240 kr på ett lån på 1 000 kr över 12 månader är den effektiva räntan 24%.

 

Kostnad (per år) / Lånebelopp

240 kr / 1 000 kr = 24%
Effektivränta = 24%
Ett lån på 1 000 kr över 6 månader som har en avgift på 120 kr ger samma effektiva ränta. Detta eftersom den effektiva räntan alltid räknas på 12 månader.

 

Kostnad / Tid * 12 mån

120 kr / 6 mån * 12 mån = 240 kr
På ett 6 månaders lån kan detta bli missvisande eftersom du bara betalar halva kostnaden.

 

Kostnad / Lånebelopp

240 kr / 1 000 kr
Faktisk kostnad: 120 kr (12%)

 

Ju kortare kredit desto större blir ”felet”. 1000 kr på en månad till 120 kr ger en effektiv ränta på 120*12/1000= 144% medan kostnaden fortfarande är 120/1000= 12%.

 

Observera att den effektiva räntan i exemplet ovan inte är helt korrekt. Egentligen är den lite högre då den korrekta formeln är mer matematiskt komplex och innehåller fler element. Exemplet är till för att påvisa inneboende brister hos effektiv ränta som absolut mått på kostnad.

Kommentarer: 1 » Etiketter:
Feb 8

Anders Borg borde föregå med gott exempel

Inlagt i: banker, räntor

Borg borde sätta press på bankernaDen av staten helägda banken SBAB gjorde 397 miljoner i rörelsevinst för sista kvartalet i fjol. Samtidigt förblir boräntorna höga.

Vår käre finansminister Anders Borg som i stort sett dagligen går ut och kritiserar storbankerna har nu ett gyllene tillfälle att sänka vinstmarginalerna och pressa de andra bankerna att anpassa sig till mer normala räntemarginaler.

Senast igår sa Anders Borg följande:
– Jag tycker att det är provocerande att bankerna upprätthåller sin lönsamhet genom att ha väldigt vida räntemarginaler mot hushållen i ett läge där samhällsekonomin skulle må bra av att de marginalerna minskade. Det är viktigt att vi sätter tryck på bankerna.

Men inget händer. Varför?

Enligt Anders Borg själv är staten väldigt skeptiska till att ta stora risker på skattebetalarnas bekostnad. Finansspekulation ska vi reglera och kontrollera, inte själva delta i, säger Borg.

Mycket snack och liten verkstad, säger jag!

Kommentarer: 0 » Etiketter: , ,
Dec 20

Satsa på rörlig ränta

Inlagt i: lån, låneränta, räntor

Riksbankens sänkning av reporäntan på tisdagen tillsammans en fortsatt sänkning av räntorna under nästa år gör att man kan ligga kvar på rörlig ränta. Riksbankens sänkning pekar på att det är mindre risk att ligga rörligt.

Förvisso jublade många hushåll förgäves åt dagens räntesänkning eftersom den julklappen antagligen hamnar under bankernas egen gran.

2 till 3-årigt bundna räntor ligger lägre än den nuvarande rörliga ränta. Det kan vara ett alternativ om man vill vara mer säker på sin ränteutgift. Det finns ingen risk för att de höjs kraftigt, utan de kommer att fortsätta ligga på en låg nivå.

Så sitt lugnt i båten, räntorna fortsätter ner under 2012.

Kommentarer: 0 » Etiketter: , ,
Nov 24

Räntan kan halveras – men inte din boendekostnad

Inlagt i: räntor
Flera bedömare på marknaden tror att Riksbankens reporänta kan halveras inom ett halvår. Men förhoppningsfulla bolånetagare riskerar att bli besvikna. Räkna inte med att det ger halverade boendekostnader.

Under hösten har synen på reporäntan bland bedömare drastiskt förändrats till följd av det kraftigt försämrade ekonomiska läget.

Allt fler ränteanalytiker sällar sig nu till skaran vars ränteprognoser ligger betydligt under Riksbankens nuvarande räntebana. Enligt räntebanan ska Riksbanken fortsätta höja räntan nästa år, och i slutet av 2012 ska den ligga på 2,5 procent. Mot slutet av 2014 ska reporäntan ligga på 3,5 procent.

Men många ifrågasätter det scenariot. Både SBAB och Nordea tror att Riksbanken kommer att vända helt åt andra hållet och i december påbörja en rad räntesänkningar. Nordea tror att reporäntan ligger på 1 procent vid halvårsskiftet nästa år, medan SBAB tror att räntan hamnar där redan i april. Det skulle innebära en halvering av reporäntan på några månader.

En halvering av reporäntan kan låta som en våt dröm för bolånetagare med rörligt bolån. Men dessvärre ger det inte anledning att ropa hej.

En reporänta på 1 procent skulle för ett par år sedan betyda en bolåneränta med tre månaders bindningstid på cirka 2 procent. En procentenhets marginal mellan reporänta och rörlig bolåneränta har de senaste åren varit någon slags tumregel.

Men det är numera en gammal sanning. Skillnaden mellan reporänta och bolåneränta ligger idag på över 2 procentenheter, och väntas öka framöver. På SBAB tror man att en reporänta på 1 procent innebär en rörlig bolåneränta på 3,5 procent, vilket betyder en marginal hos bankerna på 2,5 procentenheter.

En sänkning av bolåneräntorna från dagens nivåer på cirka 4,3 procent ned till 3,5 procent kan kännas minst sagt ynklig.

”Att sänkningen inte blir större beror på att bankerna finansierar sin utlåning på ett annat sätt än tidigare, till följd av nya kapitaltäckningsregler. Det går inte att jämföra med hur det såg ut före finanskrisen”, säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB.

Han syftar på det faktum att bankerna idag tar långa lån för att finansiera sin utlåning av korta lån, till exempel bolån med tre månaders löptid. Kortsiktig upplåning anses vara riskabel, och därför finansierar bankerna sin korta utlåning med lång upplåning.

Längre kapital kostar mer pengar, och därför plussar bankerna på sina marginaler till reporäntan. Tor Borg tror att vi lär fortsätta få leva med de ökade skillnaderna.

”Så här lär det se ut en tid framåt, tills marknaderna har lugnat ned sig”, säger han.

Dessutom passar bankerna på att öka på marginalerna lite extra. Enligt en rapport från Finansinspektionen tjänar de allt mer pengar på bolånen, vilket skvallrar om att en del av påslaget inte går till finansiering, utan blir till vinst in i banken.

Det faktum att bankernas finansiering av sin korta utlåning har förändrats, och att de tycks plussa på lite extra på bolåneräntorna, gör att kopplingen mellan Riksbankens reporänta och tremåndersräntan blir allt svagare.

Har ett av Riksbankens viktigare verktyg, att med reporäntan kunna reglera mängden pengar som stannar kvar i folks plånböcker, därmed vridits ur Riksbankens hand?

”Nej, även om den direkta kopplingen mellan reporäntan och de rörliga bolåneräntorna är mindre så spelar det fortfarande roll vad Riksbanken gör med reporäntan. Sjunker den så sjunker bolåneräntorna, men då från en högre nivå”, säger Tor Borg.

Han anser dock att Riksbanken borde ta större hänsyn till att differensen mellan reporäntan och den rörliga bolåneräntan har ökat så mycket som den har gjort.

”Det här verkar inte vara någon diskussion hos direktionen än, men det lär det komma att bli framöver. Riksbanken bör ta hänsyn till detta och kanske ligga lägre med sin reporänta. Därmed kanske man bör omvärdera bilden av vad som anses vara en normalränta”, säger Tor Borg.

Källa: placera.nu

Kommentarer: 0 » Etiketter: , , ,
Nov 14

Räkna ut hur din månadskostnad påverkas när räntan sänks

Inlagt i: räntor

Allt fler ekonomer tror nu att Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen kommer att sänka räntan i slutet av året och många räknar dessutom med att räntesänkningarna fortsätter under 2012. Här kan du – med hjälp av Lånekalkylatorn – räkna ut exakt hur det påverkar din månadskostnad.

Kommentarer: 0 » Etiketter: , ,
Sep 9

Ränta på ränta-effekten gör dig rik

Inlagt i: räntor, spara, sparkonto

Ränta på räntaAtt låta dina pengar växa genom att låta räntan göra jobbet är nog ett av de bekvämaste sätten att bli rik.

Nedanstående räkneexempel beskriver detta på ett målande sätt.

Vi utgår från att två bröder, tvillingar, skulle börja jobba när dom var 19 år. Den första brodern investerar 1000 kr av lönen varje månad medan den andra inte investerar något.

Den förste brodern gör detta tills han är 26 år, dvs under 7 års tid, då tröttnar han och sparar inte ett öre efter det. I stället så har den andra brodern fått upp intresset för detta och börjar investera 1000 kr i månaden, det gör han tills han är 65 år gammal och går i pension, dvs under 39 års tid.

Vid det här laget har den förste broderns pengar (han som investerade mellan han var 19 tills han var 26) vuxit till 8.2 miljoner kronor medan den andra brodern, han som investerade från 26 års ålder till han var 65 års investering vuxit till 7.3 miljoner!!!

I exemplet ovan så räknar jag på en avkastning på 11,2%, vilket är snittet för hur mycket den svenska börsen stigit med per år de senaste 50 åren.

Här kan vi se hur otroligt viktigt det är att du börjar med detta i dag! Vänta inte en minut till! Att en person som investerat 1 000 kr i månaden under 7 års tid och därefter inte investerar ett öre till nästan får en miljon mer i slutet än någon som investerat 1 000 kr i månaden under 39 års tid säger väl allt om hur viktigt det är att börja redan i dag!

Här kan du räkna ut hur lång tid det skulle ta dig att spara ihop till en viss summa.

Sedan fungerar det ju tyvärr på liknande sätt åt andra hållet också – om du bara lånar mer och mer….

Kommentarer: 3 » Etiketter: , ,
Jul 26

Se om ditt hus – bostadspriserna sjunker snabbare än man räknat med

Inlagt i: lån, räntor

Med sjunkande priser och höjda räntor kan det vara läge att verkligen se om ditt hus om du sitter med lån upp över öronen.

Prisutvecklingen på bostadsrätter och villor har stannat upp och många experter räknar med att priserna kan komma att dala kraftigt under det sista kvartalet 2011. Mäklarstatistiks senaste siffror visade på ett fall på fyra procent för bostadsrätter bara under juni månad.

- Den riskbild vi ser är att bostadsmarknaden generellt sett kommer att utvecklas svagare än vad många tidigare trott. Personligen skulle jag vara lite mer försiktig nu än tidigare, säger Handelsbankens räntestrateg Martin Enlund. Han räknar med att ett boprisfall med 10 procent från dagens nivåer är att räkna med.

Skulle han få rätt kan många svenskar plötsligt vara kraftigt överbelånade. Inte den gynnsammaste situationen med tanke på åt vilket håll räntorna går. Att sätta sig ner och se över sina lån kan vara guld värt.

 

Kommentarer: 0 » Etiketter: ,
Jul 5

Svenskarna bryr sig inte om räntehöjningar

Inlagt i: räntor

Åtminstone inte i semestertider.

Sex av tio svenskar håller sig inte uppdaterade kring bostadsräntans utveckling under sommaren.
Det visar Svensk Fastighetsförmedlings senaste Bobarometer där över 2000 personer har svarat på frågor om boräntan och om de har kontroll på räntan även under semestern.

Resultatet visar att nästan sex av tio (59,5 %) inte håller sig uppdaterade på ränteutvecklingen under semestern och 82,6 procent ser inte över sina bostadsräntor inför semestern för att vara beredda på eventuella förändringar av räntan.

Resultatet skiljer sig dock åt beroende på om man har rörlig ränta eller en del bunden och en del rörlig. Bland de svarande med rörlig ränta svarar 52,1 procent att de håller sig uppdaterade, samtidigt svarar 77,9 procent i samma grupp att de inte ser över sina bolån inför semestern. Motsvarande siffror för gruppen som har en del bunden och en del rörlig ränta är 45,5 respektive 77,8 procent.

Det kan tyckas lite oroväckande att sex av tio inte håller sig uppdaterade om boräntan under semestern, samtidigt kan man hoppas att de har en så pass bra helhetskontroll över sin ekonomi att de slipper oroa sig under semestern.

Jag menar – är man ledig så är man.

Kommentarer: 0 » Etiketter: , ,
« Previous